Jag kan inte ens försöka skratta och se gald ut, inte när jag vet att du aldrig kommer va där vi dörren när jag kommer hem. Hjärtat känns krossat och kroppen är som en robot som bara hänger med. Du var min bästa halva och nu är du inte här mer. Det gick så snabbt, allt börja i fredags och igår lämna du oss för nya äventyr. Jag visste om det så väll att du skulle gå innan året var slut men hur förbered jag än var så kom allt som en chock ändå.