Alla har vi något som skrämmer oss, något man är rädd för. Det kan va ett djur, en människa, ett ljud.. Ja ni fattar. Man säger att man ska möta sin största rädsla och vinna över den. Men få av oss vågar göra det, man är för rädd att rädslan ska vinna så att allt bara blir värre. Själv är jag rädd för både spindlar och hajar men den rädslan är på en nivå sen har jag andra saker på andra nivåer. Men min största rädsla är mig själv. Jag är rädd för att ha fel (jag hatar att ha fel) så är jag inte 100% säker så är jag oftast tyst vilket har förstört mkt. Jag kan sitta där och tänka så här är det nog men jag säger inget, sen kommer svaret fram och om man får veta att man hade rätt hela tiden. De som är konstigt är hur mkt jag än hatar att fel så borde jag ändå våga säga de. Men folk kan döma än säger många, felet är att du har redan dömt dig själv för länge sen. Så varför vågar man inte då? varför håller man tillbaka de man har att ge? Jag själv kan inte svaret på dom frågorna efter som att jag är en av alla dom som är rädd för att göra fel. Den ända som hindrar mig från att försöka är jag själv, för att jag inte tror att jag kan.

Jag önskar att alla kunde ge allt och bara leva fullt ut men för att önska de måste jag själv börja lyssna på mina egna önskningar.